admin

Sådana här, och massor av andra märken av modeller av dyra och mycket högklassiga kassettbandspelare kördes iväg till soptippar en masse kring millenieskiftet. Hi fidelity stavades inte längre kassettband, utan CD, sedermera Super Audio CD och digitala kompressionscodecar som FLAC. Ingen tänkte på att det skulle komma att bli användbara för att digitalisera kassettband och i dag är dessa gamla maskiner värda sin vikt i silver. (De väger inte så mycket, men kostar desto mer i bra skick.) Maskinen på bilden ovan är våran just efter att den har fått nya drivremmar, tryckrullar och en invändig rengöring. Och den låter faktiskt fantastiskt! Vi har en Denon också. Den använder vi för att spola tillbaka kassettbanden på för att inte slita på Nakamichin 😁

Inte alla alla gånger som vi får i uppdrag att digitalisera rullband handlar det om Ampex-rullar med musik-mastrar. Före kassettbandet var rullband ett sätt att skapa ljuddokument av såväl vardag som fest. Just detta band spelades in 1962 av en nittonåring och hennes tolvåriga lillasyster. De intervjuar sin mormor som var född 1878. Bandet har inte spelats sedan mitten på sextiotalet förrän vi bakade det inför digitalisering. En ordentlig brustvätt behövdes också, dels för att magnetiseringen tappar i styrka över tid men främst för att rullbandspelare för konsumentbruk gick med väldigt låg hastighet. Band var ju dyrt så en låg bandförbrukning – på bekostnad av ljudkvalitet – föredrogs av de flesta.