Överföring av videoband i följande format
Tack vare en omsorgsfullt vald uppsättning av videobandspelare klarar vi överföring av videoband av nästan alla förekommande format.
Betamax vs VHS
”Hemvideokriget” stod mellan två olika format från två olika märken: Sonys Betamax och JVC:s Video Home System (VHS). I efterhand är de flesta överens om att fel format vann. Sonys Betamax höll märkbart högre kvalitet på videosignalen, men JVC lyckades med offensiv marknadsföring göra VHS till den dominerande standarden i både USA och Europa trots att VHS-signalen är en ganska sorglig historia. Samlingar av Betamax-band har ofta några fler år på nacken än de VHS-band vi får in eftersom Betamax kom tidigare. Ändå är videosignalen även från gamla Betamax-kassetter bättre när det handlar om att överföra videoband,
En del kvalitetsmedvetna konsumenter valde dock att satsa på den obskyra och dyrare Betamax-standarden både när det gällde spelare för hyrfilm och konsumentvideokameror. Sony kallade sina Betamax-kameror för Betamovie. På en del håll i Sverige lyckades faktiskt även videobutiker få hela bygder att skaffa Betamax-spelare i stället för VHS. Att Betamax är strået vassare än VHS märks inte minst när videosignalen ska digitaliseras till dator. Signalen från Betamax är generellt stabilare och orsakar färre drop outs än VHS.
Super-VHS (S-VHS)
Med Super-VHS var ambitionen att rätta till de tillkortakommanden som VHS-formatet hade inbyggt. Super VHS använde samma storlek på videokassetter som VHS men spelade in signalen med högre bandbredd och synbart högre bildkvalitet. Super VHS hade också bättre tålighet för kopiering och förlorade inte lika mycket i synlig kvalitet som VHS. Dock slog S-VHS aldrig igenom ordentligt varken hos hemmafilmare eller videobutiker, och kom i stället att bli en semi-proffsstandard för mindre videoproduktionsbolag och som för-redigeringsformat.
Hi8
Hi8 var en vidareutveckling av det populära Video 8-formatet och introducerades av Sony 1989. Den kompletta beteckningen är egentligen high-band Video8 och syftade just till att videosignalen hade högre bandbredd än Video8. Videoformatet Hi8 konkurrerade i första hand med Super-VHS vad gällde kvalité.
Band med Hi8-signal är ett tacksamt format vid överföring av videoband. Signalen är stabilare än den hos VHS och VHS-C-band och bilden ser oftast markant bättre ut tack vare högre teknisk upplösning. Kameror som spelar in i Hi8 är bakåtkompatibla med Video8. Det går alltså att spela upp Video8-kassetter i en Hi8-spelare. Hi8 anses av oss på Rädda Banden vara det bästa analoga konsument-formatet att överföra till digitalt.
Digital8
Digital8 var ett intressant men kortlivat videoformat. Formatet spelar in samma sorts digitala videosignal som MiniDV fast på videokassetter av samma storlek som Video8/Hi8. Banden hade dock annorlunda beskaffenhet speciellt anpassad för den digitala signalen. Kamerorna för Digital8-formatet är bakåtkompatibla med Video8 och Hi8 och kan därför användas för att få ut dessa två analoga format som en digital ström via FireWire. Digital8-kamerorna har ofta en inbyggd Time Base Corrector, TBC, som möjliggör en stabil omvandling från analog till digital videosignal.
MiniDV
MiniDV lanserades 1994 och möjliggjorde videokameror i mindre fysiskt format än Digital8 tack vare MiniDV-kassettens små mått. Som semi-proffsformat med samma codec lanserades även DVCAM som använder samma codec men högre bandhastighet för att minska risken för läs- och skrivfel. MiniDV kom att totalt dominera marknaden för hemma- och och independent-filmare fram till mitten slutet av 00-talet då kameror med minneskort i stället för band tog över.
HDV
HDV använde samma band som MiniDV men kunde genom hårdare videokomprimering få in en HD-upplöst signal (1080x1920px) i DV-codecens bitström.
